Acceptans som superkraft – en bok av Mia Törnblom som förändrar perspektiv

Jag har alltid uppskattat Mia Törnbloms sätt att skriva – enkelt, konkret och fullt av klokskap. Den här boken träffade särskilt rätt eftersom hennes inställning till livet på många sätt liknar min egen.

Hennes senaste bok, Acceptans som superkraft, är inget undantag. Här utforskar hon vikten av att möta verkligheten som den är, istället för att kämpa emot det vi inte kan förändra. Två tankar som fastnade extra hos mig var:

“Vi gör fel, men vi är inte fel”.

“Snälltolka hellre än att feltolka”.

Så viktiga påminnelser! Acceptans handlar inte om att tycka att allt är bra, utan om att se verkligheten som den är och välja hur vi låter den påverka oss. För när vi lär oss att möta oss själva och andra med acceptans, ger vi oss själva friheten att växa.

Utforska acceptans – och må bättre på köpet

Mia Törnblom har hjälpt mängder av människor att hitta verktyg för att må bättre och utvecklas, och i den här boken delar hon generöst med sig av sina egna erfarenheter. Samtidigt får vi som läsare chans att stanna upp och reflektera.

Acceptans handlar inte om att gilla allt som händer eller att ge upp, utan om att se verkligheten för vad den är – utan att försköna eller kämpa emot det vi inte kan ändra. När vi slutar fastna i det förflutna och istället fokuserar på hur vi väljer att hantera saker, får vi mer energi till det som faktiskt spelar roll.

Att träna på acceptans kan innebära att:

✔️ Ta ansvar för vår egen del i relationer och situationer.

✔️ Sätta gränser – både ja och nej behövs för balans.

✔️ Släppa taget om det vi inte kan förändra och rikta vårt fokus på det som gör skillnad.

I boken får vi följa Mias egen resa och testa konkreta övningar som hjälper oss att bygga självkännedom och utvecklas. Det gjorde jag – och kan varmt rekommendera det. Det var en utmaning, men en riktigt givande sådan.

Om du, precis som jag, gillar personlig utveckling utan klyschor, så är Acceptans som superkraft definitivt en bok att dyka ner i. För ju mer vi tränar på att möta oss själva och andra med acceptans, desto friare blir vi.

Har du läst den? Vad tar du med dig?